Alexanders nya låt
Europe Skies
Now I'm home, but I cannot stay
I dream of you every day
Got to know every inch of you
Will you make my dream come true?
There's no place like home they say
You're my home, so hear me pray.
I don't know you, but I need more time
Promise me you'll be mine
Birds are flying over Europe skies,
Tell me please why can't I?
Times have changed, but so have I
I view my life through your eyes
On the go in tourist's shoes
But I'll stay truthful to you
Cause there's no place like home they say
You're my home, so I guess I'll stay.
I don't know you, but I need more time
Promise me you'll be mine
Birds are flying over Europe skies
Tell me please why can't I?
Prix´d Amerique
Prix´d Ameriquevinnaren Oyonnax och Sebastien Ernault var en jätteskräll och slog oddsrekord med 172 gånger pengarna! Mycket folk var på plats och vädret var helt ok för att vara Januari.
(www.travronden.se)
Oyonnax och Sebastien Ernault återfanns under större delen av loppet som tredje ekipage i andraspår, medan Meaulnes du Corta och Pierre Levesque 1.600 meter från mål övertog ledningen från Olga du Biwetz, som dessförinnan övertagit ledningen från Nouba du Saptel efter 700 meter.
Rolling d'Heripre och Jean-Michel Bazire anslöt utvändigt om Meaulnes du Corta och tempot i loppet hölls hela tiden högt uppskruvat: första 1.200 meterna travades på 1.11,8 och 1.700 meter passerades på 1.11,9.
Ur slutvängen hade Meaulnes du Corta alltjämt greppet, men fjolårsvinnaren kunde över upploppet inte stå emot Quaker Jet och Oyonnax, som båda suttit i andraspår fram till utgången av slutsvängen. När den under hela loppet i tredjespår hängande Paris Haufor tröttnade öppnade det sig för Pierre Vercruysse och Quaker Jet samt bakomvarande Oyonnax.
Mitt på upploppet hade Quaker Jet greppet en kort bit, men kunde sista biten inte försvara sig mot Oyonnax slutstöt. Segertiden skrevs till 1.12,4/2.700 meter, fyra tiondelar från Offshore Dreams löpningsrekord.
Quaker Jet slutade tvåa och Meaulnes du Corta höll till tredjeplatsen. Från tredje inner spurtade Nouba du Saptel hem fjärdeplatsen, medan Russel November - som för första gången var utrustad med norskt huvudlag - svarade för en otroligt vass avslutning ute i fjärde-femtespår sista halvkilometern som femma.
Ready Cash galopperade under frammarsch i tredjespår 1.400 meter från mål, men fullföljde mycket starkt efter felet som oplacerad. Rolling d'Heripre travade inte som bäst och galopperade som slagen kort före mål. Opal Viking räckte inte från fjärde ytter.
Resultat, Prix d'Amérique 2010 (€1.000.000)
2.700 meter
Häst - Kusk - Tid
1. Oyonnax - Sebastien Ernault - 1.12,4
2. Quaker Jet - Pierre Vercruysse - 1.12,4
3. Meaulnes du Corta - Pierre Levesque - 1.12,5
4. Nouba du Saptel - Yves Dreux - 1.12,7
5. Russel November - Hugo Langeweg Jr - 1.12,7
6. Oasis Gede - Tony Le Beller - 1.12,8
7. Perlando - Dominik Locqueneux - 1.12,8
Vinnarodds: 172,50
Plats: 17,10 - 11,20 - 1,70
Vinnaren
Oyonnax
hingst 8 år e. In Love With You-Hermine d'Urga e. Blue Dream
Tränare: Vincent Brazon
Körsven: Sebastien Ernault
Uppfödare: Valérie Blanchet
Ägare: Manuel Ahres
Russel November hade lite bråttom efteråt
Palm Beach
Vi var på restaurangen till kl 24 då vi åkte tillbaka till Groisbois för det är ingen ide att gå ut före klockan 2!
De andra fortsatte festen på något rum medan jag satte mig framför datorn.
Vid 2 åkte vi till ett ställe som heter Palm Beach. Det var inte så mycket folk där då men det kom mer och mer sedan. Jag förstår verkligen inte varför fransmän inte kan förstå att man inte förstår när de pratar. Då pratar de bara ännu mer! Träffade Kerstin som jobbar hos Bazire! Mycket kul. Hittade faktiskt några som pratade engelska som vi kunde vara sociala med plus att en gammal elev Petra var där på praktik!
Halv 5 åkte vi hem! Då kom det fortfarande folk dit! Madde skulle fodra direkt för hon började jobba vid halv 7. Själv fick jag sova till starx före 11 iaf.
Groisbois
Nyttigt värre... Detta är maten för veckan. Så här gör man om man inte har kylskåp eller vill störa grannen
licenslopp och frankrike
Mötte upp micke i stockholm där jag även träffade på Cajsa. 16.00 lyfte planet mot Paris. En av mina väskor hade kommit på villovägar men som tur var stod mitt hemnummer i den så SAS hade fått tag på mamma och frågat vart väskan skulle. Den var då med när vi kom fram iaf. Med gemensamma krafter lyckades vi hitta ett tåg som tog oss till RERen dvs tunnelbanan eller pendeltåget. Jag och Cajsa lyckades även köpa biljetter dit vi skulle!
Tillslut satt vi då på tåget mot Vincenne. Jag , Cajsa, Micke och en kompis till Cajsa. På Vincenne var det auktion och mässa! Alldeles galet är det. Micke åkte till GroisBois med packningen medan jag stannade. Jag träffade så många jag kände, det är lustigt att man får åka till Frankrike för att träffa på alla! På den här festen är folk som tokiga och kosta vad det kosta vill! Champange för 600 kr falskan var inget problem! Tror de var inne på 12:e flaskan när jag och Madde åkte hem! Körde bil gjorde jag åxå. Mellan Vincenne och Groisbois. Tur att det inte var så mycket bilar för fransmän kör som tokar! Men hem kom vi!
En skillnad på 25 grader ungefär vart det igår. -20 när jag åkte från Östersund och +5 i paris!
Jag laddar upp alla mina bilder när jag kommer hem sen!
Stressigt
Hade lektion med 3orna imorse om ventilation men tyvärr hade typ halva klassen missat den infon. Sedan var det bara att byta ämne och ha djurkunskap med ettorna. Djurskyddsbestämelser som de fick söka reda på via nätet. In på lärarrummet för att sedan gå till ettorna igen och ha samtal med dem om deras arbetetn i djurkunskp/naturkunskapen innan det var lunch. Förbereda inför ky´s lektion på lunchen innan jag fick skena hem för att få något i mig.
Foderstatsberäkning hela eftermiddagen med Ky. Sedan en halvtimme att ordna planeringen inför nästa vecka till alla mina lektioner som andra ska ha. Klockan 4 var jag ner till F-stallet och kollade deras skötartid, dock var det väldigt ont om elever. Sedan tillbaka till lärarrummet för att ringa och fixa klart studiebesöket från en skola här, ringa till ägaren till ett Russ som jag ev ska få i träning
Halv sex slog vi ihop på jobbet och jag gick och tog in Russin. Fixade hästarna och sedan packade jag åt Spicy som startar imorgon. Tillbaka en sväng till till skolan innan det var dags att gå hem.
Väl hemma så var det dags för tvätten, disken och att packa. Pratade med Elin och Cajsa under tiden. Sakerna får aldrig plats i väskorna som man tänkt sig. Kläder för 8 dagar tar mycket plats + ett täcke. Imorgon bär det av men först är det licenslopp, Russin ska vara med för första gången.
Kaos
Monté dag
Möte med Eva-Lena innan det var dags att gå hem. Mina kära elever som inte tycker jag har nått att göra vill ha montélektioner nu men då får jag se till att få åka till Frankrike på montéträning!
kul
Mina passhästar i 2:an
Efter Jul fick jag Fors Virus S.A. som passhäst. Denna lilla häst som var under ponnymåttet var ingen vidare travare men helt underbar att rida. Han specialite var tolkning. Jag, Rasmus och Virus gjorde många uppvisningar under våren.
Min tredje passhäst var Petter. En helt enorm häst som verkligen hade aktionsproblem och inte kunde springa speciellt fort. Han blev senare bättre och gjorde några bra lopp.
Silas Bisa är död sedan några år. Han stannade hela livet på skolan. Petter såldes som ridhäst till en elev i mina hemtrakter. Virus såldes till Stockholm som ridhäst, jag hoppas han lever och har det bra!
Friluftsdag
Oskar körde jobb med Spicy som inte visade sig från sin bästa sida idag! Men hon sparng ju fort iaf... Russin gick jobb på banan men han har inte riktigt förstått vad det handlar om än.
Om 3 dagar är jag i Frankrike! Underbart och om ca 1 vecka är jag i Norge och då har underbara Matilda fixat det så bra efter konserten!! Ska bli kul att träffa alla!
Mr After Eight
Mina Passhästar i 1:an
I ettan hade vi passhästar hela tiden. Som jag tidigare berättat började jag med Roxy Blue. Sedan ville jag så gärna ha en ponny vid namn Hults Nomir. Men jag fick Kumpan istället, så besviken jag blev. Men det ändrades sedan då Kunpan var en underbar ponny som älskade att tävla. Jag och Cissi slog vad med Basse i 2an om att Kumpan skulle gå rekord, vara bättre än 3:a och springa in över 300:- behöver jag säga att vi vann... Jag körde några lopåp med Kumpan och det gick ganska bra. Vi fick lägga upp träning, balansering mm. helt efter eget huvud. Efter Kumpan fick jag ett varmblod vid namn Hangover Valley.
Hagge valde jag att ridträna. Han var egentligen ingenting bara en gammal valack som inte dög till tävling. Men han fick en nytändning av ridträningen och blev riktigt fin. Vi ställde upp i flera av ridklubbens hopptävlingar och en och annan dressyrtävling åxå med bra resultat. Han hade sin egna stil men över kom vi!. Sista perioden hade jag både Hagge och Kumpan då min klasskompis Helena skulle sluta så hon var tvungen att plugga upp vissa ämnen till hennes nya skola.
Under våren startade Kumpan i ponnytrav och Hagge blev finare och finare. Under bygdetravet var det ett montélopp. De andra eleverna skrattade när jag anmälde mig på Hagge och sa att han aldrig skulle komma runt för de hade faktiskt försökt... Men jag och Jakob visste någonting annat. I ett jobb hade han gått riktigt bra.
Hur det gick? Trots att vi blev påridna 800 m kvar och fick en rejäl galopp blev han 2:a slagen med en halv längd!
Jag trivdes så bra med mina passhästar i ettan och fick uppleva så mycket under det året med framförallt Kumpan och Hagge.
Hagge slaktades tyvärr den sommaren men jag vill tro att hans sista år blev ett av hans bästa för han älskade verkligen att göra allting och att jobba. Framförallt älskade han alla våra galoppturer i skogen,
Kumpan blev såld efter jag slutade på skolan. Jag träffade honom en gång på Solvalla och då mådde han jätte bra. Han passade inte in på skolan då han var en enmanshäst. Jag hoppas verkligen att han har det bra nu och att jag någon gång får träffa honom igen.
Roxy såldes som fölsto när jag gick FKT till en av hovslagareleverna. Hon blev dock inte dräktig och när jag kollade på Travsport såg jag att hon var död.
Spicy Knight
Spår 3 2140m Oskar Kylin-Blom i sulkyn. Ledning hela vägen?
Vad ska man säga
Idag då, hästgruppsmöte, sedan pappersarbete. Skicka in chippapper, tävlingsregitrering, ponnyinventering och kopiering. Ponnyplanering och licensupplägg.
Foderstatsberäkning med Ky under eftermiddagen innan det var dags för hästfix i stallet. Spicy fick skor tog sin lilla tid.
Börjar bli bättre nu troligen bra till Frankrike. Friluftsdag imorgon, själv är jag hemma och ska köra lite ponnyer och förhoppningsvis hinna plugga lite.
Super Busen
Järvsöfaks blev årets kallblod. Faksen hyllades – mitt i folkhavet
Foto: Malin Albinsson/ALn
Direkt efter prisutdelningen fick publiken en rejäl överraskning.
Då kom Järvsöfaks in mitt i folkhavet.
– Det här är helt enormt. Att han skulle få komma på galan efter 12 år, sa tränaren Jan Olov Persson.
Nej, du ser inte fel.
Det är en häst – mitt i folkhavet på Rondo i Göteborg under hästgalan.
Efter att kallblodskungen Järvsöfaks fått priset som årets kallblod så kom han in tillsammans med sin skötare på Rondo i Göteborg inför 500 förvånade gäster.
”Helt enormt”
Järvsöfaks, som gjorde sin sista start i karriären den 28 december på Rommetravet, hyllades av publiken.
– Det här är helt enormt. Att han skulle få komma på galan efter 12 år trodde jag inte, sa hästens tränare Jan Olov Persson.
Pensionär
Trots den stora publikmassan så höll sig Järvsöfaks lugn under tiden han var inne i lokalen på Rondo. Jan Olov Persson berättade om hur hästen har det när han nu blivit pensionär.
– Han har tagit det bra, han tycker att det är dags att avsluta.
(aftonbladet.se)
Ponnylicenslopp
Spican var alldeles tossig idag när jag tog in henne hoppas att hon är i form nu.
Min nya söta äggklocka som hjälper mig hålla koll på hur länge saker ska koka!
Mina första skoldagar
Roxy hade fått fel på ögat under sommaren och det fanns bara två alternativ, ta bort ögat eller hästen. Eftersom hästar klara sig med ett öga valde skolan att operera bort ögat istället. Det var hennes vänstra öga som var borta viket gjorde att jag fick göra allting bakvänt för att vänja henne igen. Leda henne, sela mm från höger sida istället. Roxy var dock en jätte trevlig häst och hon hade inga problem alls av sin skada. Hon såg dock lite rolig ut när hon kom i utbildningsloppen med en huva som hade orange plastkupor för att hon inte skulle få grus där ögat hade suttit.
Det var tråkigt att jag missade alla saker som klassen gjorde för att lära känna varandra. Vi var 14 tjejer och 3 killar i klassen och alla bodde i C-huset. Vi var förövrigt den enda klassen som bodde kvar på skolan alla tre åren i samma hus (jag flyttade dock i 3:an till E-huset men alla var kvar på skolan).
Klassen hade varit iväg och kört fyrhjuling, klättrat m.m. Min klasskompis Cissi hade lyckats köra ner fyrhjulingen i diket och brutit nyckelbenet så hon tillbringade de första veckorna med armen i mitella!
Det som verkligen märktes var alla backarna. Det var ju backar vart man än gick. Benhinneinflammation blev direkt precis lagomt tills vi skulle ut och gå i bergen. Jag minns hur lyxig jag tyckte frukosten var när jag började på skolan. Det fanns så mycket att välja på. Fil, flingor, yoghurt, gröt, mackor, ägg mm. Det var inget man var van med precis.
snart helg igen
Betygssamtal med Mats imorse innan det var dags att ha prov med ettorna. De var rejält tjuriga över provet men jag hoppas de förstod tanken bakom efter att vi pratat med dem. Det var så mycket mer än ett prov det hela handlade om att inte alltid ta den lättaste vägen utan fundera över vad som ger mest i slutänden. Hoppade in lite som mattehjälp emellan, det går faktiskt riktigt bra det mesta minns jag bara jag får komma igång. Sedan hade vi utvärdering av grupparbetet Djurkunskap/Naturkunskap fram till lunch.
Efter lunch påbörjade jag foderstatsberäkning med KY och det gick riktigt bra direkt. Vi får jobba på eftersom teorin ska vara klar till påsk men det ska vara lugnt. Vi avslutade med 1 timmes diskussion om stallmiljö innan de fick skynda iväg till buss och flyg! Förberedde inför ponnylicensloppet imorgon med gym 1 och tog tag i lite inför konferensverksamheten.
Jessica erbjöd sig att ta en dust med Russin idag eftersom jag fortfarande är jätteförkyld. Idag var han mycket snällare än sist!
Hur jag började på Wången
Det hela började med en händelse och en person faktiskt. Jag, min pappa och min bror var på Östersunds årliga dubbeltrav med ponnyerna i juli. Detta var när jag gick i 7:an. Vi åkte alltid en dag tidigare till tävlingarna så vi hade hela fredagen att spendera på travet. På travet träffade jag en kille från Boden som hette Rasmus och hans pappa Olle som också var där med ponnyer. Vi började prata och Rasmus berättade om den här travskolan som han skulle gå på. Det lät intressant och när han dessutom berättade att den låg 5 mil ifrån travet och hade öppet hus dagen därpå så blev det ännu mer intressant. Han tyckte att jag skulle åka med och titta på den i alla fall för enligt Rasmus var det den rätta skolan att gå om man ville bli travtränare vilket jag verkligen ville bli.
Under lördagen åkte vi ut till Travskolan Wången som låg precis mellan Åre och Östersund. Det kändes som om vi åkte i en hel evighet rätt ut i skogen och vägen var bedrövlig. Jag hade dessutom blivit jättedålig av maten vi åt dagen innan och mådde inte speciellt bra.
Väl framme på skolan blev vi guidade på området och de berättade om anläggningen. Skolan var nästan nystartad och de höll på att bygga ut den för fullt. Endast 16 elever från hela Sverige togs in varje år så det krävdes bra betyg för att komma in. Innan hade eleverna bott i dubbelrum, två och två men nu hade de precis byggt två nya elevhus med enkelrum. Vi visades runt i det nybyggda kårhuset där det fanns möjlighet att titta på TV, spela biljard, basta mm.
Vi blev bjudna på hamburgare (precis vad jag ville äta då...) innan vi åkte tillbaka till travet. Vi hade hört att det gick att åka en annan väg tillbaka vilket ledde oss ännu mer in i skogen innan vi tillslut fick vända.
För mig var det så självklart att det var här jag skulle gå, det fanns liksom inga andra alternativ. När jag kom tillbaka till skolan efter sommarlovet berättade jag för mina klasskompisar om den här travskolan i Jämtland som jag hade hittat och som jag skulle gå på. När alla mina klasskompisar började oroa sig för hur de skulle välja inför gymnasiet och åka på flera programvisningar hade ju jag redan det klart för mig.
Jag sökte till Wången som första hand och Rättvik som andra hand vilket egentligen var onödigt men det krävdes ju höga poäng för att komma in så det var mest en säkerhetsåtgärd. När jag äntligen fick beskedet att jag hade kommit in var jag överlycklig! Jag hade fortfarande kontakten med Rasmus och hans familj så givetvis berättade jag det för honom och peppade honom att söka till nästa år.
Så hade jag inte träffat Rasmus den där fredagen för över 10 år sedan hade jag kanske aldrig hittat Wången. Men det är nästan så man måste tro lite på ödet ibland. Det var meningen att jag skulle hitta hit. Mitt andra hem. Jag tycker verkligen att man ska söka hit om det är trav eller islandshästar man vill hålla på med. Det finns inget liknande någonstans i Sverige.
förkyld
Nya Häskö var jätte trevliga och ville verkligen göra allting! De ville köra, rida, rida monté mm. Kul att de är så öppna på att prova på nya saker. Efter lektionen fick jag planera och få tag i eleverna inför montétestet på eftermiddagen som jag också fick ta istället för Sara. Det var flera borta idag så jag behövdes lite överallt. Snabbt hem och äta för att sedan skynda mig tillbaka då nästa lektion började klockan ett.
Monté test för 5 elever, vilket innebär ett test i körhallen för att se om de har styrka och kondition för att rida montélopp. 2 Häsköelever hoppade in på en gång. Här går det undan. Efter provet fick en av Häskötravarna testa rida lite också för andra gången i sitt liv. Planera lite inför provet med ettorna imorgon och eftermiddagslektionen med KY. Tog in hästarna och fixade i stallet.
Hörde ryktas om att det var amerikanska pannkakor på Wärdshuset och det var betydligt mer lockande än att laga mat själv. Gott var det med blåbärssylt.
Spicy gick fort i morse. Hade känts bra först 3000m i 1.50 och ett avslutningsvarv 1.30 och sedan ett 1600 m jobb i 1,35 och det märktes att hon var mycket lugnare idag.
Multi Challenge
Efter lunch var det dags att vara mattelärare igen och hjälpa till på treornas lektion, något jag tror är uppskattat. Det känns som om jag gör nytta iaf. Dubbellektion och sedan en sväng in till ettorna som hade arbetsmiljö och grupparbete. Fick uppdatering på hur ponnyerna gått idag eftersom de gått intervaller första gången efter jul. Snabbt fixa det sista innan jag fick skynda mig hem för att duscha eftersom jag skulle följa med eleverna till spelhallen i Östersund.
Jessica var snäll och klippte Russin och Spicy idag. Russin var snäll som ett ljus vilket han tydligen tog igen sen när hon skulle köra... Men när de väl kom till banan hade han funkat bra i intervallerna som var de första han någonsin gått. Runt 3 min springer han nu och det är ju lika snabbt/långsamt som några av skolans russ som är körda betydligt mera! Spicy hade inte varit imponerad över detta tilltag och stackars Jessica fick 6 timmar i stallet idag ungefär...
Själv åkte jag till stan med ett 20-tal elever. Några gick på bio medan vi andra åkte till Spelhallen en bit bort. Jag, Lucas, Erik, Joel och Herman började med GOcart. Man fick inte preja någon vilket vissa pojkar visst hade glömt... Gick väl så där men riktigt kul och jobbigt var det! De andra började i Boda Borg där de skulle lösa olika gåtor och uppgifter. Vi avslutade med Lasergame där jag kan skryta med att jag var bäst av oss som spelade (Lina, Elsa, Håkan, Chelsea, Elin och Jag). Fruktansvärt kul och rolig träning!
Kvällen avslutades på Mc Donalds där Elsa bjöd oss andra på ett gott skratt innan det var dags att åka hem. Detta måste vi göra om! (Bilder kommer)
Måndag
Började även titta på utrustning och alternativ inför "Sommar på Wången". Efter lunch hade jag KY som fick ha veterinärlektion då en elev hade med sin egna häst som hon hade problem med. Detta tog längre tid än planerat så sedan var det bara att göra iordning hästarna innan lektionen var slut.
Möte med Eva-Lena igen och sedan fick jag sätta mig för att göra provet till ettorna på Torsdag i Djurkunskap. Klockan var nog närmare 6 när jag gick till stallet. Lilla Russin var helt ensam i hagen! Spicy hade varit taggad på sin motionstur i skogen. Somnade direkt igår kväll.
Mot en ny vecka
Tittar nu på Johan Falk. Extra grattis till min gamla träning Lapp Höien som tack vare sin andra plats på V75 igår ska åka ner till Frankrike och starta mycket kul!
Vinterbilder från Wången
Mätning
Imorgon blir det att köra Russin igen få se om han kommer ihåg vad han lärt sig efter jullovet.
Min Lille Bror
Let´s dance
Hoppas på Mattias och Claudia i final!
Bilden är hämtad från tv4
En händelserik dag
Birger mailade och efterlyste mina VFU uppgifter får väl ta och titta på det i helgen då...
Först klassråd med tvåorna och sedan ponnylicens med ett gäng i ettan. Fast det blev bara motionskörning idag. Det var -20 grader så de var rejält frostiga när de kom tillbaka igen =) Fortsatte sätta in papper i pärmarna idag. Det blir fruktansvärt mycket papper direkt.
Pappa ringde och sa att alla hästarna smitit idag. Calle och Lillen hittade han uppe vid vägen. Affe var den enda som var kvar på gården av någon anledning. De andra sex hade knallat bort till byn inte till ridskolan som man skulle kunna tro där det iaf är hästar. Men nu är alla infångade och det var bra med dem!
-27
Min Lilla Jolex
Vart är vädret på väg??
Roligare kan man ha det
Wångens travkadrilj
matte och arbetsmiljö
Mitt stall
Vad händer med vädret?
Hur ska det gå för Leksand om inte JOcke Eriksson kommer tillbaka på ett tag. Hockeymålvaktens bästa vän omkom i en trafikolycka på torsdagen och Jocke är i Gävle på obestämd tid. Håller tummarna att han är tillbaka imorgon.
Hittade en gammal klasskompis på Facebook, Pontus. Jättekul en av de snällaste och trevligaste personer jag minns från min högstadietid. Fortfarande lika trevlig!
kl 19.00 !!
sent
Alexander Rybak gör en parodi på sig själv på sin gamla skola
Sista dagen innan eleverna kommer tillbaka
Pratade med Nina och fick en uppdatering av livet i Skåne. De hade så kallt hela -12 grader!
Lets dance
Dem tolv deltagarna är
- Mattias Andréasson, från E.M.D
- Elin Kling, modebloggare.
- Willy Björkman, från tv-serien Bygglov.
- Agneta Sjödin, tidigare Let's Dance programledare.
- Gudrun Schyman, politiker.
- Stefan Sauk, skådespelare.
- Molly Sandén, sångfågel.
- Claudia Galli, skådespelare.
- Peter Wahlbeck, artist och ståuppare.
- Rabih Jaber, deltagare från Idol 2009.
- Victoria Sandell Svensson, fotbollsstjärna.
- Marcus Birro, författare.
Överlag höga poäng för att vara första programmet tycker jag. Antingen är juryn snällare eller så är de deltagande duktigare. Bäst en enligt mig är Mattias...så klart. Hoppas han hänger var länge!!
Vinnare och förlorare
Regi av Kjell Sundvall
Filmen handlar om den ensamstående pappan Fredrik (Daniel Gustavsson) som vill bli en framstående travkusk. Han försöker att hinna med sin dotter Magda (Märta Farm). Fredrik har väldigt svårt att få ett normalt familjeliv eftersom all tid som han har går till hästarna. Av en slump träffar han Helena (Frida Hallgren) som kommer att ändra deras liv mycket. Frida hjälper Fredrik att inse vad som är viktigt i livet, och han vågar tävla en gång till. Övriga skådespelare: Mona Malm och Leif Andrée
Sommaren 2004 började med att jag fick åka med som skötare till en av de tio hästar från Wången som var med i filmen Vinnare och Förlorare. Under 2 veckor skulle vi bo på Solvalla och spela in hästscenerna under 10 dagar. Jag hade Chiccolatino som passhäst under inspelningen. Det mesta jobbet var hästskötsel, att ta hand om hästarna och se till att de var klara när de skulle. Ibland fick vi även vara med som statister i tex loppsekvenser. Erik Adielsson, Torbjörn Jansson och några mindre tränare/kuskar deltog. De märktes att filmteamet inte var vana med hästar eller trav. De ville tex att vi skulle ha hästarna i standby eftersom de väntade på att ett moln skulle flytta sig, det skulle då filmas om 15 min eller 3 timmar. då skulle hästarna finnas klara på plats inom 5 minuter. Huvudrollen som Kisa eller Crystal Clear spelades av skolhästen Julia Marib. Hon hade däremot insett att Daniel Gustavsson som hade en av huvudrollerna inte var speciellt van och gjorde inte som hon skulle. Tommy Karlsted som gick i min klass var stand in i alla loppscener på grund av det. Kul att vara "stuntman" för huvudrollen! Även min klasskompis Ida Sandberg var stand in för Erik Adielsson när han inte kunde närvara. På helgen var vi lediga och hästarna fick en välförtjänt paus.
Det var inte bara så att varje scen filmades en gång utan snarare 5 eller 6 gånger och då skulle vi försöka få 10 hästar som man ska köra i 1,40 tempo på bestämda platser att se ut som om det var upploppstrid med drivning osv. Det var inte lätt eftersom de blev lite peppade efter några vändor. Vi bodde på hotellet inne på Solvalla och hade hästarna i ett stall alldeles utanför banan.
En dag som jag inte kommer att glömma var dagen då Pacific Stargate (hästen jag körde i Globen) dog. Det var en scen som skulle spelas in på banan och denna dagen körde jag Ena Frydenslund som statist i loppet. Emellan tagningarna skrittade vi runt på banan och Tommy skulle precis byta så att Daniel skulle försöka köra Julia Marib. Jag var på väg in på innerplan när jag hörde ett brak bakom mig. När jag vände mig om såg jag bara en hög av hästar och kuskar.
Martin som körde Grat Jewel och Torbjörn Jansson som körde Pacific Stagate hade skrittat bredvid varandra när Jewel plötsligt fick spel. Hon hoppade upp i sulkyn på Pacific och landade på Torbjörn. Pacific blev rädd och stegrade sig och slog runt och hamnade överst. Båda hästarna reste sig och satte av i sken på banan medan Torbjörn låg kvar (brutet ben). Martin hade klarat sig men var chockad. Alla vi andra skyndade oss ner i närmsta stall där jag tog hand om alla hästarna och började sela av medan resten skulle försöka få tag på löshästarna.
Jewel fångades in rätt snabbt men Pacific lyckades att ta sig ut från banan till stallbacken. Där forcerade han först en veranda så det bara var kaffeved kvar sedan fortsatte färden genom ett järnstaket med taggtråd överst det som omger stallbacken. Betongklumparna hade slitits upp ur marken. Han sprang genom stallet där även sulkyn lossnade. På nått sätt kom han upp på järnvägsspåret där färden tog slut när ett fjärrtåg kom. Han hade inte kunnat gå att rädda i viket fall så det var nog tur att det gick så fort. Men jag hade många minnen med den hästen.
Det var svårt att ladda om efter det och fortsätta filma nästa dag. Men filmteamet var verkligen bra och hjälpte oss igenom detta. Jag har ändå många roliga minnen från den här upplevelsen och jag är glad att jag fick chansen att vara med. Hästarna var helt underbara som ställde upp på detta och gjorde varje dag på ett bra sätt. Förutom lön fick vi fribiljetter till filmen och blev inbjuden på Galapremiären på Rondo i Stockholm. Jag och Elin åkte dit och bjöds på hallonsoda och pizzaslice (man måste ha sett filmen för att förstå det). Det var ul verligen ett minne.
Filmen blev ingen succe men nu har jag varit med och sett hur det går till på en filminspelning och tittar man riktigt noga kan man se mig skymta förbi ibland =)
Handledarutbildning
Behandlade Spicy idag igen så nu hoppas jag att hon snart är på gång igen! 2 dagar på box sen börjar vi sätta igång igen förhoppningsvis har lite av kylan försvunnit då åxå.
Tillbaka i kylan igen
Blev helt förvånad över hur välstädad lägenheten var. Jag måste verkligen ha legat i innan jag åkte. Hundarna är kvar hemma i Borlänge de blir hemma en månad så nu är det väldigt lugnt här.
Niki tyckte det var dags att fika hela tiden i stallet så hon sprang och hämtade kaffekoppar som hon sedan demolerade när vi inte kom
Midvinternattens köld är hård
Niki tog en innedag idag. Imorse blev det problem när hon frös om två fötter samtidigt.
Tias tillbringade dagen i soffan
Globen Horseshow 2
Jag skrev en artikel för Wångens elevtidning då.
Bland glitter och paljetter i Globen
Tio travhästar dundrar in på arenan till tonerna av Helena Paparizous låt Mambo. Wången har för fjärde året i rad intagit Globen och som vanligt blev det en stor succé! Iklädda Wångens egna dressar genomförde eleverna ur årskurs tre ett kadriljpogram inför 11 000 åskådare.
– En otrolig upplevelse, säger Magdalena Eriksson, en av dem som var med och körde.
Tisdagen den 28 november påbörjade tio travhästar och elever från travgymnasiets årskurs tre på Wången en spännande resa till Globen i Stockholm. De skulle två gånger framföra ett kadriljprogram med häst och speedcart under Stockholm International Horse Show 2006 i Globen. Men det är inte bara en dröm bland glitter och paljetter utan många träningstimmar och hårt jobb ligger bakom succén. Tidigt i höstas började Annie von Krusenstierna skissa på programmet, för att sedan försöka få eleverna att genomföra programmet på bästa sätt. Det är inte helt lätt att få tio travhästar i full tävlingskondition och 13 elever med helt olika viljor att utföra ett perfekt program. Men man kan väl säga att hon lyckades ganska bra. Att sammanfatta en hel veckas upplevelser och intryck i Globen i en artikel är inte lätt. Därför ska jag, Madde Gustafsson publicera min och Magdalena Erikssons dagbok från veckan. På så sätt hoppas vi att ni ska kunna få en inblick i en hektisk vecka bland glitter och paljetter, fågelskrämmor och stjärngossar. Tanken är att dagboken ska visa två perspektiv, dels Magdas syn på saken, det var första gången hon var på Globen Horse Show och deltog i kadriljen. Jag körde i den första travkadriljen som var med i globen och har varit med som hästskötare m.m. de efterföljande tre åren.
Tisdag 28 nov 2006
Klockan ringde väldigt tidigt idag. Kl. 04.45 skulle vi åka från Wången för att ta tåget från Östersund till Stockholm. Hästarna skulle åka lite senare på morgonen. Vid lunch var vi framme i Stockholm och tog oss till hotellet för att checka in. Sedan var det dags att få armbanden som var så viktiga. För utan dem kommer man inte in någonstans och det vore ju tråkigt! Tillbaka på hotellrummet var det dags att packa upp. Det blev totalt kaos när vissa i rummet hade glömt och tappat bort ganska viktiga saker…telefon och plånbok kanske… Sedan bar det av in till stan för att shoppa lite. Det är inte lätt att hålla jämna steg med någon som tar dubbelt så långa steg som en själv. Några hamburgare och många shoppingkassar senare bar det av till hotellet igen. För att ta det lugnt under kvällen och ladda upp för den kommande veckan.
Onsdag 29 nov 2006
Det går knappast att börja dagen på ett bättre sätt än frukost på Globen. Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det igen. Det fanns hur mycket mat som helst, över tio olika sorters bröd, ägg, korv, bacon, äggröra och mycket mera. Vi satt och åt vid ett bord med utsikt över hela arenan. Då såg det inte så stort ut, inte som man hade föreställt sig. Men vi anade inte hur fel vi hade. På förmiddagen tränade hästguide eleverna från Wången på sitt invigningsnummer med fyra av våra hästar. Sedan var det lugnt fram till eftermiddagen då det var dags för vår första träning. Nu började man inse allvaret, vi ska också vara med! Första träningen kan beskrivas med ett ord: KAOS! Ingenting stämde, kadriljen lyckades bli spegelvänd båda gångerna den kördes. Så Annie beslutade att den fick vara så det passade bättre med scenen. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Sen gick jag och Magda och satte oss på läktaren för att titta på invignings- och avslutningsträningen. Då insåg vi att det faktiskt är ganska stort. När vi tittade upp på läktarna insåg vi att det får plats mycket folk här och precis allting kommer att synas och höras vilket vi fick känna på. Det var kul att titta på avslutningsträningen. Den gick ganska bra ända till de skulle testa med fyrverkerierna. Det var som att trycka på en knapp, plötsligt for alla islandshästar åt varsitt håll. De for in i varandra, in i riddarhästarna och in i sargen, totalt kaos. Efteråt utbrister Owe Sandström som har hand om hela showen:
- Utmärkt, det kan inte bli bättre, det är det här som är avslutningskaos!
Detta kommer att bli intressant när det blir dags för showen. Kvällen var lugn.
Torsdag 30 nov 2006
Det börjar närma sig mer och mer. Stämningen är väl lite sådär för tillfället. På förmiddagen var det vår sista träning innan showen. Som vanligt var det strul när vi skulle träna och vi fick mindre tid än vi skulle ha haft. Träningen gick faktiskt riktigt bra idag. För övrigt var det en väldigt lugn dag fram till kvällen då det var genrep. Kadriljen skulle inte vara med så det fanns tid att se på showen. Efter genrepet var det dags för det årliga Get together partyt vilket i stort sett består av att köa, äta och trängas. Sedan fortsatte vi ”lära känna varandra” i baren på hotellet. Det är alltid kul att träffa nytt folk. En kombination som alltid verkar fungera är Wången folk och gotländska Torneamentum… Riddare som alltid är trevliga att umgås med. Det var en riktigt bra stämning den här kvällen, perfekt för sammanhållningen. Men allt har en baksida, vi har jour om några timmar…
Fredag 1 dec 2006
Det var inget piggt gäng som traskade iväg mot stallet kl. 7 på morgonen. Men vem piggnar inte till av lite mockning? Morgonpromenader sitter väl heller aldrig fel. Är det något man får göra här nere så är det att gå. Eftersom det inte finns några hagar åt hästarna är det promenader som gäller. Sen bar det av upp till sängen igen! På eftermiddagen var vi och såg på horseball clinic. Horseball är en populär sport i Tyskland. Det ser ut som basket till häst. Totalt livsfarligt enligt mig. För man kastar sig inte ner mellan en massa hästar med huvudet före i full fart! Magda kom med idén att vi skulle rida hästarna istället för att gå med dem. Men det dök upp ett problem… sadelgjordarna var för korta och tyglarna verkade ha fått ben. Så vi begav oss ut ändå på en tur. Barbacka med grimskaft som tyglar red vi nästan mitt i Stockholm, det var en speciell upplevelse. På kvällen drog årets show verkligen igång. Hästguiderna klarade sin uppgift utmärkt som cabaretdamer i sina guldfärgade peruker. Det blev som vanligt en bra show i år med tyskt tema. Efter showen träffade vi på min gamla klasskompis Emelie som också var med och körde den allra första Wångenkadriljen i Globen.
Lördag 2 dec 2006
Det var riktigt skönt och välbehövligt att ha sovmorgon. Efter lunch började det bli dags att förbereda inför matinén. Alla var nog lite nervösa men värst var det för lärarna! Första förställningen var tv-sänd vilket gjorde det hela ännu värre. Vagnarna var putsade och hästarna kunde nog inte blänka mera. Sekunderna innan vi skulle in var hemska. Showen gick bra, det var lite små missar men inget som publiken skulle märka av. På tv använde de ord som världsklass. Det var mäktigt att höra hur stolta de var över att kunna presentera Mambo a´ la Wången. Efteråt gällde det att varva ner för att kunna ladda om. Det var ganska häftigt att sitta och äta middag med 4-spannskusken Thomas Eriksson och få beröm. Trots att vissa kanske frågade lite för mycket, men man kan ju inte känna igen alla. Emellan föreställningarna hann vi äntligen med att gå lite på mässan också. Jag och Sofie (Soffan) roade oss med att rida på en mekanisk tjur. Sedan drog galan igång, vi hade det ganska lugnt för kadriljen skulle gå sent. Nu var vi ännu mer taggade för att göra ett ännu bättre nummer. Det blev en liten chock när man kom in på arenan och det var ännu mer folk än tidigare på dagen. Det blev ännu bättre denna gång. Sent som nu hade blivit var det dags för avslutningsfesten. Den är varje år och nästan alla brukar vara där. Så även i år. Man får tänka sig för vad man säger för rätt som det är säger man något till fel person. Det är tur att jag inte har någon syster som inte gillar hoppning och säger det till Henrik Jonsson (Malin Bayards kille). Eller att det inte var jag som tog fel på dressyr-tyskarna med dem som spelade horseball… När låten Mambo spelades, for alla från Wången upp och dansade som tokiga. Jag tror inte att de andra riktigt förstod vad som tog åt oss. Vi ville inte att den här natten skulle ta slut för då innebar det att vi var bara ett dygn ifrån verkligheten igen.
Söndag 3 dec 2006
Det var väldigt lugnt på förmiddagen. Jag och Magda kände att vi var tvungna att rida en avslutningstur i parken vid Globen. Kungen och Aladdin skrittade på men det var ändå lite ledsamt. Man lever ett helt annat liv under den här veckan. Visst det kan vara både stressigt och jobbigt men framför allt så är det otroligt kul. Idag var det ingen kadrilj så vi kunde se på showen för att sedan packa ihop och lasta alla grejor. Hästarna skulle åka på måndag morgon. Det var med blandade känslor vi tog oss till Centralen. Sedan bar det av med nattåget mot verkligheten igen.
Som avslutning vill vi bara berätta att det är en upplevelse få får chansen att uppleva. Flera har funderat under resans gång på att åka hem, men så här i efterhand tror vi då inte att någon ångrade sig att de följde med. Vi ska inte ljuga för det är påfrestande att vara där med all stress och nervositet. Men det vägs upp av alla minnen man får, inte bara kadriljen utan allt runtomkring också. Nu lämnar vi över förtroendet till tvåorna och hoppas att ni förvaltar det väl.
Madde Gustafsson
Med hjälp av Magda Eriksson
Foto: Micke Gustafsson/Foto-Mike
Brrr
Hittade Guitarr hero på min mobil så nu spelar jag det så fort jag hinner! Var ut och fodrade ikväll då var det -23 vid stallet.
Niki gillar att åka skottkärra Lillebror ute i hagen
Globen Horse Show
Här kan ni läsa artikeln som publicerades i Borlänge Tidning när vi för första gången uppträdde i Globen.
”Man förstår inte hur stort det här är”
Madde från Borlänge framträdde inför 12 000 åskådare
Med svarta hattar och kostymer blev Trotting Brothers en av showens höjdpunkter. Inför 12 000 på läktaren körde de ett kadriljprogram med travhästar.
– Man förstår inte hur stort det är förrän man sitter där och kör, säger Madde Gustafsson från Borlänge.
Gjorde succé. Emelie Eklund, travkusken Erik Adielsson, travtränare
Stefan Hultman och Madde Gustafsson var nöjda direkt efter
framträdandet i Globen.
Foto: Thomas Blomqvist/ALN
Under morgonen tisdagen den 25 november rullade hästbussen ut från Trav och Galoppskolan Wången, 5 mil utanför Östersund. Med i bussen fanns tio travhästar från skolan som skulle delta i Stockholm International Horseshow 2003 i Globen. Ungefär samtidigt lämnade 12 elever Wången. Bland dem Madde Gustafsson från Borlänge. Hon skulle vara med och köra i Globen under helgen. 18-åriga Madde kommer från Borlänge. Hon går också sista året på Wången. Målet är att bli proffstränare. Madde tävlar i ponnytrav, trav och även travridning monté. Under Globendagarna körde hon varmblodet Pacific Stargate.
Numret heter ”Trotting Brothers” och kördes till musiken från The Blues Brothers. Tio travhästar i full tävlingskondition kördes i ett kadriljpogram som var fyllt av fart och stil. Hästarna kördes av elva elever ur årskurs 3 och en elev ur årskurs 2 från Wången. Under kvällshowen på lördagen fick Wångeneleverna sällskap av travprofilerna Erik Adielsson och Stefan Hultman.
– Man förstår inte hur stort det är förrän man sitter där och kör med nästan 12 000 personer på läktaren. En sådan här chans får man bara en gång, säger Madde Gustafsson.
Här kan du läsa hennes dagbok från den händelserika veckan:
Tisdag 25 november
Vi har lämnat Wången för en spännande vecka nere i Stockholm. Det var en lång men kul resa med tåg. Väl framme i Globen gick vi runt och kollade innan hästarna kom. Det kändes inte som om det var så stort ändå. Sen kom äntligen hästarna och mycket packning var det. När alla hästarna var i sina boxar och hade fått mat var det bara att gå upp på hotellrummet och lägga sig. Det kommer att bli en toppen vecka!
Onsdag 26 november
Stalljour på morgonen. Då var det bara att ut och gå med hästarna eftersom det inte fanns några hagar. Det blev många vändor fram och tillbaka under Globen. Det var tur att det gick att rida. På eftermiddagen hade vi vår första träning, då var även Erik Adielsson och Stefan Hultman med. Jag kan ju bara säga att det slutade i katastrof. Ingenting gick som det skulle men man får väl hoppas att det blir bra på lördag. På kvällen var det dags för en ny promenad med hästarna. Det lär bli många promenerade mil här nere.
Torsdag 27 november
Började dagen med att rida innan alla träningar kom igång. Det var en upplevelse att sitta och rida sin lilla travare bland alla stora fina dressyrhästar. Vid lunch var det dags för den sista träningen innan uppvisningarna och den här gången gick det faktiskt ganska bra. I alla fall om jag ska tro alla som stod och såg på. På kvällen var det ett ”Get together party”. Även om jag inte är ridmänniska så var det ganska kul att träffa ryttaridoler som Malin Bayard och Peter Eriksson. Att jag sedan också fick träffa riktiga riddare gjorde ju inte saken sämre.
Fredag 28 november
I dag var det generalrepetitioner hela förmiddagen, men vi skulle inte vara med. Så det var bara att försöka gå runt med hästarna bland alla indianer, cowboys och allt annat som skulle vara med. Vi fick prova våra kostymer vi skulle ha på oss under uppvisningen. På kvällen var det dags för första föreställningen. Det var då jag började förstå hur stort det är. Man kunde inte komma någonstans om man inte hade sitt armband på sig som visade att man var med i showen. Det var en suverän show, fast med oss med blir den ännu bättre i morgon.
Lördag 29 november
Showtime! I dag gäller det. Alla selar var ny smorda, vagnarna var putsade och hästarna blänkte. Alla sprang runt och var lite smått nervösa fast jag tror det var värst för våra lärare. Det var mycket funderingar runt hur hästarna skulle klara av alla ljud och dekorationer inne i Globen, för det låter ganska mycket med 12 000 personer på läktarna. Det visade sig att vi hade oroat oss alldeles i onödan. Hästar och kuskar skötte sig perfekt och publiken verkade gilla det. Sedan var det bara att ladda om inför kvällens föreställning. Då skulle även Erik Adielsson och Stefan Hultman vara med. Även den föreställningen blev lyckad och Pacific Stargate skötte sig perfekt. Jag önskade att det aldrig skulle ta slut. Men allt roligt har sitt slut, så nu var det bara att plocka ihop alla saker och göra klart för hemresan imorgon. Tänk om vi ändå kunde få vara med nästa år också, men då är det nästa klass tur.
Söndag 30 november
I dag åkte vi hem. Vi har många fina minnen med oss från den här veckan. Allting har varit så kul, inte bara uppvisningen utan allt runt omkring också. En sak är i alla fall säker, nästa år sitter jag på läktaren och hejar fram mina kompisar som nu går i årskurs 2.
Det var inte bara en dans på rosor där nere. Eftersom hästarna stod i det stora garaget och man var där nästan hela tiden så hade man noll koll på vilken tid på dygnet det var. Mc Donalds hela veckan och att hela tiden umgås med sina klasskamrater tärde på humöret men jag tror att alla som var med inte ångrade sig för detta var once in a lifetime moment!
Bokat och klart
Nu är resan till Frankrike bokad fre-ons blir det på Groisbois med Elin! Underbart, förhoppningsvis en sväng till disney world om jag har tur åxå. Boende blir på Grobban. Groisbois en stor travcamp utanför Paris med en travskola Frankrikes Wången fast med ett antal tränare också.
Har även bokat resa och hotell till Norge. Åker direkt ifrån Frankrike till Oslo på onsdagen. Konsert med Alexander Rybak på torsdag och hem på fredag. Ska bli kul att träffa facebookisarna och Matilda då! Biljetten till konserten är köpt!
Fick min nya mobil idag på posten! En försenad julklapp från Fredric. En Sony Ericsson W595 Walkman!
Sista veckan jullov
Hem och kollade på travet. Sedan blev det vinterkrysset från Sälen. Upp tidigt imorgon så god natt!
Hockey önskan
Det hela började med att jag fick ett mail 2004 där de stod att jag var en av finalisterna i Superfemman. Jag förstod ingenting utan frågade min bror vad det var för något. Det visade sig att han tävlat i mitt namn och nu skulle jag åka till Leksand och tävla på plats.
Väl där såg jag att jag var enda tjejn och näst yngst. Den som var yngre var en grabb som spelade hockey och Leksand var hans idoler. Jag som knappt stått på isen eller ännu mindre hållit i en ishockeyklubba. Efter lite introduktion fick vi gå och sätta oss för att titta på första perioden. I pausen skulle vi samlas utanför ingången för att sedan gå in på isen. Vi fick ställa upp på mittlinjen jag och 4 killar. Där blev vi intervjuade och de undrade om jag hade någon fördel av att jag tävlade i trav. Jag svarade att det i så fall skulle vara mina tävlingsnerver. Tävlingen bestod i att vi fick en chans var att skjuta iväg en puck och hamna så nära den förlängda mållinjen som möjligt.
Jag kommer ihåg att jag skulle skjuta som näst sista person och killen som skulle skjuta sist var den yngre hockey spelaren. Han stod och trixade med klubban och pucken medan jag mest försökta komma på åt vilket håll man skulle ha klubban och skjuta. De första tre hamnade väl skapligt till en bit ifrån men ok. När det var min tur skickade jag iväg pucken lite på måfå utan att veta hur hårt jag behövde ta i. Den åkte iväg och tog i sargen, studsade tillbaka och la sig precis mitt på den förlängda mållinjen. Det hade inte kunnat gå att få det mer mitt på.
-Snacka om att lägga sig i vinnarhålet sa speakern. Grabben som skulle skjuta sist var riktigt nervös och pressad. Han tog i för hårt och pucken studsade iväg långt ifrån linjen. Jag hade vunnit! Från läktaren sjöng publiken leksands bästa spelare är en tjej! De kom in med blommor och tryckte vinnarpucken i handen på mig.
Vinsten var en hockey önskan, jag skulle själv välja vad jag ville ha för hockeyupplevelse som hade med Leksand att göra. Eftersom det var Fredric som skickat in fick han vara med och bestämma. Vi fick åka upp en matchdag och träffa laget före och efter matchen, äta middag med dem, sitta på vip-läktaren och guidad rundtur. Fredric fick allas autografer på sin tröja. En upplevelse.
Om jag så skulle skjuta den där pucken hundra gånger till skulle jag aldrig kunna göra om det så precis var det!
Leksand-Örebro
57 sekunder tog det innan Örebro hade petat in första målet. Leksand la ett massivt tryck på Örebro men jag tror nästan att målburen var mindre på den här sidan för hur de än gjorde gick pucken alltid 1 cm utanför och när de äntligen hade rätt riktning på pucken stod Örebros målvakt ivägen. Mot slutet av första perioden lyckades då Leksand peta in 2 mål och skaffade sig ett övertag.
Ett övertag som gjorde Örebro irriterade och det gruffades rejält ute på isen under de kvarvarande perioderna. Örebro hade med sig några bussar fans som kämpade för att överrösta Superstars och bitvis var handlade det mer om att förolämpa den andra klacken än heja på sitt lag. Både domaren och Örebros tränare fick sig en skopa av klacken.
Båda lagens målvakter visade upp ett bra spel för målchanser fanns det gott om. När Leksands Grand-Pierre åkte upp bakom örebroarna påminde de mer om ett knattelag i storlek. Hela matchen spelades mest längs sargen, en spelare höll fast en annan, och pucken låg ofta alldeles ensam. Spelarna var överallt utom där de skulla vara.
foto: www.foto-mike.com
jaha
Ett stort grattis till min gamla klasskompis Tommy Karlstedt som tog en dubbel på v75!
Första dagen på nya året
XOXO